August Strindberg angriper Svenska Akademien och Nobelpriset


Detta är en fingerad intervju. "Svaren" är ordagranna citat ur debattartiklar Strindberg skrev åren 1902 och 1903
Vad anser herr Strindberg om Svenska Akademien?

- Form och dekoration har för Svenska Akademien blivit diktkonsten själv; biverket har gjorts till huvudsak, formen har rått på innehållet, och därför beskyddar var akademi bagatellen, det småaktiga, det dekorativa, det betydelselösa, och som dömande myndighet representerar den det partiska, det fega, ofta det lumpna, nu senast det samvetslösa. Därför är institutionen icke allenast överflödig, utan rent av förkastlig.
Herr Strindberg, ni har också framfört skarpa synpunkter på Akademiens sammansättning?
-Ja. varför sitta språkforskarne där? De skola vårda och odla svenska språket, säges det. Nej, go' herrar; språket är ett levande väsen som växer fram ur tiden. Språket uppstår, men görs icke. Det är hos samtidens människor det uppstår, och diktarna upptaga det, fixera det och lämna det åter slipat och infattat.

Bort med ordrotarne!
- Ordboksförfattarna samla och ordna det sedan ur diktarnes skrifter; och de äro tjänare, icke herrar. Samtidens svenska språk med sin stora rikedom på ord och former är icke hämtat ur akademiens ordlista, utan det är riktat ur alla klassers egenspråk, ur industriens och näringarnas, och nyligen uppfriskat med landsmålen. Alltså bort med ordrotarne!


Behövs Svenska Akademin, herr Strindberg?
-Den blev överflödig, då Svenska Författarnes fackförening bildades, och den blev förkastlig, då den nyss begick en dålig handling, som dock icke var den första. För övrigt--skaldekonsten, den friaste av de fria konsterna, fordrar frihet för att växa. Låt oss vara fria från magistrar, i synnerhet sådana, som icke kunna den konst de skola döma.

Så herr Strindberg kan inte tänka sig en plats i Akademien? ?
-Såsom tydligen framgått av mitt författeri, har jag aldrig strävat till akademien; jag har till och med öppet uttalat min ringaktning för det institutet.
Ringaktar
-Vad jag ringaktar kan ju icke väcka min avund; därför återvisar jag den framkastade beskyllningen, att jag nu skulle känna mig förbigången vid senaste invalen.
-Och jag begagnar tillfället meddela de vänner sen, som nämnt mitt namn på tal om kandidaturer akademien, att jag aldrig skall mottaga ledamotskap bland de aderton, förutsatt att sådant skulle erbjudas mig, vilket jag dock finner otroligt, då akademien förbliver sina traditioner lika trogen som jag i Iitterärt hänseende stannar vid mina.



Herr Strindberg, vilken betydelse tillmäter ni Akademien?
-Svenska akademien var omkring 1880 en löjlig tillställning, som man icke fäste något avseende vid i vittra kretsar. Men när på 1890talet denna institution upphöjdes till domstol över samtida världslitteraturen, då blev akademien något. Men då skulle den själv ha, om den haft någon heder i sig, avgivit sin inkompetensförklaring och jävat sig som forum. Ty domare må icke döma i okänd sak, och icke på hörsagor. Hur många av akademiens ledamöter läsa litteratur? Hur många besöka teatrar?

Vad anser herr Strindberg om Nobelpriset?
-Låt oss avstå från Nobelpengarne, dynamitpengarne, som de kallats. Någon har sagt att svenska litteraturen är skriven på baksidan av omslagsreverser!
Hur menar herr Strindberg?
- Det är tytt: i fattigdom, i momentan nöd, i förödmjukelser är denna litteratur född, vars största namn saknats i denna akademi, där ledamotskapet mest varit en reträttplats, ett utbyte av tjänst mot tjänst, och slutligen blivit en hovcharge.
Det bröd akademien haft att utdela har icke Alltid tillfallit den förtjänte, men de stenar akademien rest åt de store ihjälpinade erinrar om de stenar man offrar på de dödas kummel till deras själaro och egen samvetsfrid .

Fel pristagare
-En mansålder av orättvisor i sina prisbelöningar har akademin på sitt samvete. Till dessa har den nu lagt olagligheter, då den tummat och fortolkat sina statuter, och då den nyss våldfört på död mans sista vilja, ty Alfred Nobels testamente är icke respekterat.

Illitterata och inkompetenta
-Denna institution har givit den uppväxande ungdomen ett dåligt exempel, då den visat att olagligheter och orättvisor åtnjöt ett högsta beskydd, och den har ådragit sig ansvar genom att öva mannamån och väld; men genom fortsatta prisutdelningar i samma riktning som de förra Nobelska, skall den ådraga vårt Iand vanära.

Men priset betyder väl ändå mycket positivt för litteraturen?
Alfred Nobels tanke var vacker, då han ville ge vårt obemärkta fädernesland en hegemoni inom litteratur; men han kände varken litteratur eller akademi.
-Samtidens litteratur är romanen och dramat; men ibland akademiens fyra vittra bisittare finns icke en romanförfattare, icke en dramatiker. Aderton illitte rådmän, och icke en kompetent domare ! Det är icke dom Det är ingenting!

"Svaren" är ordagranna citat ur debattartiklar Strindberg skrev åren 1902 och 1903. Strindberg var upprörd över att Tolstoj inte fått priset. Litteraturpriset 1901 tillföll istället den franske poeten Sully Prudhomme.

Nya delarna

August Strindberg hem 1. Strindberg arg 2. Dikt av August Strindberg 3. Ett Drömspel 4. Dikter

5. Svarta Fanor av August Strindberg

handla böcker av August Strindberg hos bokus
August Strindberg Nationalupplagan hos bokus - Röda Rummet Inferno Svarta Fanor En Dåres Försvarstal   Hemsöborna Giftas Tjänstekvinnans Son

copyright (c) 1996 -2006 Jonas Hedström