August Strindberg Ett Drömspel

Ett Drömspel av August Strindberg

"min största smärtas barn"

Så kallade August Strindberg sin pjäs Ett Drömspel. Det är i ett brev skrivet på premiärkvällen den 17 april 1907 som Strindberg skildrar sina känslor för pjäsen som han i samma brev benämner "mitt mest älskade drama".
Ett drömspel tillkom på hösten 1901. I augusti detta år får Strindberg ett brev från sin hustru Harriet Bosse där hon medelar att hon lämnat honom "för alltid". Drömmen om äktenskaplig lycka krossas och nu inleds "jämnt 40 dagars lidanden , bland de svåraste jag gengått" som Strindberg skriver . Detta lidande bär sedan direkt frukt i pjäsen som är färdigskriven till årsskiftet.
Pjäsens tema kan sägas vara att livet aldrig kommer att motsvara våra drömmar och förhoppningar. Kanske når vi en dag våra mål mendå bara för inse att det vi längtat efter visar sig otillräckligt.
Att pjäsen är skriven i en stämning av alltings intighet visar denna dagboksanteckning av Strindberg från september 1901:
"Denna för mig så stora och utomordentligt sköna kärlekshistoria, vilken upplöste sig i ett gäckeri, har givit mig övertygelsen, att livet är illusion, och att de vackraste historierna, vilka upplösas som bubblor av smutsigt tvättvatten, äro gjorda för att inge oss avsky för livet. Vi höra icke hemma här och vi äro för goda för denna usla tillvaro ... Mänskorna äro icke födde onda, men de bli onda av livet. Då kan livet icke var en uppfostran, icke heller ett straff (som förbättrar) utan bara ett ont."

Strindbergs tredje fru Harriet Bosse i Ett Drömspel

Vindarnes klagan

Jorden är icke ren,
livet är icke gott,
mänskorna icke onda,
icke goda heller.
De leva som de kunna,
en dag om sänder.
Stoftets söner i stoft vandra,
av stoftet födda
till stoft varda de
Fötter att trampa fingo de,
vingar icke.
Dammiga bliva de
är skulden deras
eller din?

Ur Ett Drömspel

August Strindbergs förord till pjäsen Ett Drömspel

"Författaren har i detta drömspel med anslutning till sitt förra drömspel "Till Damaskus" sökt härma drömmens osammanhängande men skenbart logiska form. Allt kan ske, allt är möjligt och sannolikt. Tid och rum existera icke; på en obetydlig verklighetsgrund spinner inbillningen ut och väver nya mönster: en blandning av minnen, upplevelser, fria påhitt, orimligheter och improvisationer. Personerna klyvas, fördubblas, dubbleras, dunsta av, förtätas, flyta ut, samlas. Men ett medvetande står över alla, det är drömmarens; för det finns inga hemligheter, ingen inkonsekvens, inga skrupler, ingen lag. Han dömer icke, frisäger icke, endast relaterar; och såsom drömmen mest är smärtsam, mindre ofta glättig, går en ton av vemod, och medlidande med allt levande genom den vinglande berättelsen. Sömnen, befriaren, uppträder ofta pinsam, men när plågan är som stramast, infinner sig uppvaknandet och försonar den lidande med verkligheten, som huru kvalfull den än kan vara, dock i detta ögonblick är en njutning, jämförd med den plågsamma drömmen. "

August Strindberg hemsida Nya delarna Strindberg arg: En dikt Dikter Svarta Fanor

handla böcker av August Strindberg hos bokus
August Strindberg Nationalupplagan hos bokus - Röda Rummet Inferno Svarta Fanor En Dåres Försvarstal Hemsöborna Giftas Tjänstekvinnans Son